Ett barn som är placerat enligt LVU (lagen om vård av unga) kan ibland själv ta initiativ och rymma hem till sina föräldrar. Detta är en känslig situation som både påverkar barnets trygghet och kan få juridisk betydelse i samband med en hemtagningsbegäran.
Vad händer när barnet rymmer hem?
-
Socialtjänsten har ansvar för att barnet återförs till placeringen.
-
Polisen kan kopplas in för att hämta barnet om det anses nödvändigt.
-
Händelsen dokumenteras och blir en del av den fortsatta bedömningen av barnets situation.
Vad säger barnets agerande om hemtagning?
Att barnet själv rymmer hem kan tolkas som ett starkt tecken på:
-
Vantrivsel i placeringen – barnet känner sig inte tryggt eller hemma.
-
Stark anknytning till föräldrarna – barnet söker trygghet hos dem.
-
Barnets egen vilja – särskilt viktigt om barnet är äldre och tydligt uttrycker längtan efter hemflytt.
När rymning kan tala för hemflytt
En hemtagningsbegäran kan få ökat stöd om:
-
Barnet upprepade gånger rymmer till föräldrarna.
-
Barnet själv uttrycker i samtal att det vill bo hemma.
-
Barnet mår bättre i föräldrarnas närvaro än i familjehemmet eller HVB.
-
Skola, psykolog eller andra professionella styrker att barnets mående försämras av placeringen.
När rymning inte leder till hemflytt
Att barnet rymmer hem betyder inte automatiskt att vården upphör. Domstolen kan besluta om fortsatt placering om:
-
Hemmiljön fortfarande bedöms som riskfylld.
-
Barnet är yngre och inte kan överblicka konsekvenserna av sitt agerande.
-
Socialtjänsten bedömer att barnet drivs mer av känslor än av långsiktigt välbefinnande.
-
Rymningen ses som ett uttryck för kris, snarare än som en lösning.
Bevisning vid rymningar
När rymning åberopas i en hemtagningsprocess används ofta:
-
Socialtjänstens dokumentation av händelsen.
-
Barnets uttalanden i samtal med socialtjänst, advokat eller domstol.
-
Observationer från skola eller psykolog om hur barnet påverkas.
-
Umgängesrapporter som visar hur barnet mår i föräldrarnas hem.
Sammanfattning
När barnet själv rymmer hem vid placering enligt LVU kan det få betydelse vid en hemtagningsbegäran:
-
Det visar ofta på stark anknytning till föräldrarna och vantrivsel i placeringen.
-
Domstolen väger in barnets vilja, men rymningen leder inte automatiskt till hemflytt.
-
Bedömningen avgörs alltid av barnets bästa – både på kort och lång sikt.
Barnets röst blir särskilt tydlig i dessa fall, men det är fortfarande domstolen som fattar det slutliga beslutet.
