När ett barn är placerat enligt LVU (lagen om vård av unga) kan föräldrarna eller barnet själv (från 15 år) begära att vården ska upphöra genom en hemtagningsbegäran. I dessa processer har även familjehemmet en roll, särskilt om barnet bott där länge. Det händer ibland att familjehemmet motsätter sig en hemflytt, och detta kan påverka bedömningen.
Familjehemmets roll i processen
Familjehemmet är inte part i målet på samma sätt som föräldrarna och barnet, men deras synpunkter tas ofta med i socialtjänstens utredning. Domstolen kan därför få information från familjehemmet om:
-
Barnets vardag och utveckling.
-
Barnets anknytning och känslomässiga trygghet.
-
Hur barnet själv uttrycker sig i familjehemmets miljö.
När familjehemmet motsätter sig hemtagning
Ett familjehem kan säga nej till hemflytt om de anser att:
-
Barnet har stark anknytning till familjehemmet.
-
Barnet riskerar att fara illa vid en flytt hem.
-
Föräldrarnas förändringar inte upplevs som tillräckliga eller långsiktiga.
-
Barnet själv uttryckt att det vill stanna kvar.
Hur domstolen ser på familjehemmets inställning
-
Domstolen gör alltid en självständig prövning och är inte bunden av familjehemmets åsikt.
-
Familjehemmets inställning väger dock ofta tungt när det gäller anknytning och barnets känslomässiga trygghet.
-
Långvariga placeringar kan innebära att domstolen bedömer det vara barnets bästa att stanna kvar, även om föräldrarna förbättrat sin situation.
När familjehemmets motstånd inte stoppar hemtagning
-
Om föräldrarna kan visa att de uppnått stabila och varaktiga förbättringar.
-
Om socialnämnden bedömer att riskerna undanröjts.
-
Om barnet själv uttrycker en tydlig vilja att flytta hem.
-
Om det finns bevis för att barnet kan få en trygg och fungerande vardag hos föräldrarna.
Sammanfattning
När familjehemmet motsätter sig hemtagning enligt LVU kan deras synpunkter påverka, men beslutet fattas alltid av domstolen.
-
Familjehemmets inställning väger tyngst kring anknytning och barnets trygghet.
-
Föräldrarnas förbättringar och barnets vilja kan väga över även om familjehemmet säger nej.
-
Barnets bästa är alltid den avgörande faktorn – inte familjehemmets önskemål.
