Ett av de vanligaste skälen till att barn placeras enligt LVU (lagen om vård av unga) är att en förälder har problem med missbruk av alkohol eller droger. När en förälder begär hemtagning är därför frågan om missbruket upphört – och hur detta kan bevisas – ofta helt avgörande.
Missbruk som grund för omhändertagande
Domstolen kan besluta om LVU-placering när ett barns hälsa eller utveckling riskeras på grund av missbruk i hemmet.
-
Missbruk skapar otrygghet och kan leda till omsorgsbrister.
-
Barn kan utsättas för risker som våld, försummelse eller brist på stabil vardag.
-
Även misstanke om fortsatt missbruk kan räcka för att vården inte ska upphöra.
Behandlingens betydelse
Föräldrar som genomgår behandling mot missbruk visar att de tar ansvar för att förändra sin situation. Vid hemtagningsbedömning tittar socialnämnden och domstolen på:
-
Om behandlingen har fullföljts.
-
Hur långvarig nykterheten eller drogfriheten är.
-
Om föräldern har fortsatt stöd, exempelvis genom öppenvård, AA/NA eller andra program.
-
Om förändringen bedöms vara stabil och varaktig.
Tillfälliga förbättringar är ofta inte tillräckliga – domstolen vill se långsiktig förändring.
Bevis på att missbruket upphört
Föräldrar kan stärka sin hemtagningsbegäran genom att visa dokumentation, exempelvis:
-
Intyg från behandlingshem eller öppenvård.
-
Drogtester eller nykterhetsintyg.
-
Utlåtanden från socialtjänst eller kontaktpersoner.
-
Vittnesmål från personer i barnets närhet som bekräftar förändringen.
Barnets bästa i fokus
Även om föräldern visar nykterhet och förbättringar görs alltid en helhetsbedömning. Domstolen väger in:
-
Barnets behov av trygghet och stabilitet.
-
Om risken för återfall finns.
-
Om barnet redan rotat sig i familjehem eller annan placering.
Barnets bästa går alltid före förälderns intresse av att få tillbaka barnet.
Sammanfattning
Missbruk och behandling har stor betydelse vid hemtagning enligt LVU:
-
Ett aktivt eller misstänkt missbruk talar starkt emot hemflytt.
-
Pågående eller avslutad behandling kan visa på positiva förändringar.
-
Bevis i form av intyg och tester är avgörande.
-
Domstolen gör alltid en helhetsbedömning med barnets bästa som vägledning.
En förälder som vill få hem sitt barn behöver därför inte bara sluta med missbruket, utan också kunna visa att förändringen är stabil, dokumenterad och långsiktig.
