När socialtjänsten plötsligt meddelar att ett barn ska tas om hand omedelbart är det som att tiden stannar.
Allt går fort, ofta utan förvarning.
Polis kan närvara, handläggare talar i myndighetsspråk, och föräldrar försöker förstå vad som just hänt.
Mitt i chocken förväntas man agera, svara på frågor och fatta beslut.
Ett akut omhändertagande är ett av de mest ingripande beslut som kan fattas – men även i det ögonblicket finns rättigheter och möjligheter till påverkan.
Vad ett akut omhändertagande betyder
Ett akut omhändertagande sker när socialtjänsten bedömer att ett barn behöver skydd omedelbart – att risken är så allvarlig att man inte kan vänta på en domstolsprövning.
Det kan handla om misstänkt våld, missbruk, psykisk ohälsa eller situationer där barnet inte längre är säkert hemma.
Beslutet fattas av socialnämndens ordförande eller en särskilt utsedd ledamot.
Barnet kan flyttas samma dag, ibland inom några timmar.
Men beslutet är tillfälligt – inom en vecka måste socialtjänsten ansöka hos förvaltningsrätten, som prövar om vården ska fortsätta enligt LVU.
Första steget – behåll lugnet
Föräldrar reagerar ofta med chock, ilska eller förtvivlan.
Det är naturligt. Men det viktigaste i den stunden är att försöka behålla lugnet – för sin egen och barnets skull.
Aggression eller vägran att samarbeta kan tolkas som bristande förmåga att hantera situationen.
Att andas, ställa frågor och begära tydlighet visar i stället ansvar.
Fråga varför beslutet fattats, var barnet förs, vem som är ansvarig handläggare och när du får information igen.
Det är din rätt att veta.
Kontakta en advokat direkt
Vid ett akut omhändertagande har du omedelbart rätt till ett offentligt biträde – en advokat som staten betalar.
Advokaten kan hjälpa dig att förstå beslutet, begära ut handlingar och överklaga det till förvaltningsrätten.
Du har rätt att själv föreslå vilken advokat du vill ha.
Om du inte känner någon kan socialtjänsten eller domstolen förordna en som har erfarenhet av LVU-mål.
Det är viktigt att få juridiskt stöd snabbt, eftersom domstolen ofta prövar ärendet inom bara några dagar.
Samarbeta – men stå på dig
Det kan kännas fel att samarbeta med den myndighet som just tagit ditt barn.
Men att vägra kontakt eller stänga dörren leder sällan till något gott.
Samarbete betyder inte att du accepterar allt – det betyder att du tar ansvar, visar att du är delaktig och vill förstå vad som krävs för att barnet ska kunna komma hem igen.
Samtidigt har du rätt att ifrågasätta, lämna in egna uppgifter och få din röst hörd i domstolen.
Lyssna, men ge också din version.
Vad som händer efter beslutet
Efter ett akut omhändertagande hålls ofta ett möte med socialtjänsten för att diskutera situationen.
Barnet placeras tillfälligt i familjehem eller på ett HVB-hem.
Förvaltningsrätten prövar därefter inom kort om beslutet ska fastställas.
Om domstolen anser att risken inte längre är akut, kan barnet få komma hem.
Om risken bedöms kvarstå, inleds vård enligt LVU.
Processen fortsätter då med planering av vård och umgänge, samt regelbunden omprövning.
Eftertanke
Ett akut omhändertagande är ett ögonblick där allt förändras – men inte för alltid.
Det är ett tillfälligt beslut, grundat i oro, inte i dom.
Hur man agerar de första dagarna kan påverka hela processen framåt.
Att visa lugn, samarbetsvilja och ansvar betyder inte att man ger upp.
Det betyder att man redan då börjar bygga vägen tillbaka – steg för steg, genom klarhet, tålamod och tillit.
